|
1-åring med lera. Privat bild |
Vi arbetar med lera med 1-åringarna. Barnen får var sin klump lera. Den är väldigt mjuk och kladdig.Jag har "vattnat" leran. När den är torrare, är den så hård att den inte blir så inbjudande för barnen. Ett barn sätter direkt händerna i leran. Trycker in fingrarna. Drar loss bitar. "Ritar" på bordet med lerkladdigt finger. Sätter fast små bitar på klumpen. Trycker och drar. Klottrar, med andra ord. Förr, innan jag läst Stina Braxells bok, använde jag bara begreppet "klottra" om när riktigt små barn ritar/målar. Men det är ett bra ord, täcker bra det som händer, när man känner på nya material.
Barnet tittar ibland på sina händer och det syns att han reagerar på hur kladdiga de är. Fast inte på något negativt sätt, han ser glad ut. Jag sätter ord på det han ser: "Kladdiga fingrar". Han verkar nöjd med den beskrivningen och sätter åter händerna i leran.
Roligt att läsa din blogg! Vi jobbar också med lera med ettåringarna just nu. Eftersom det är första vändan för mej med just ettåringar är det med stor nyfikenhet jag ser och lyssnar på vad som sker. Jag har både provat att ge alla var sin bit men också att sätta en stor klump på en duk på golvet som barnen samlas kring. Det är intressant att följa de olika processerna och jag ser några barn vill hellre ta sig an den stora biten tillsammans medan andra vill ha sin bit och känna, prova själva.
SvaraRadera