Tre torsdagar och tre föreläsningar. Och tankarna snurrar i huvudet. Så mycket inspiration. Att ta vara på och utvecklas av. Jag läser mina anteckningar och jag funderar på hur min praktik ser ut i förhållande till allt jag nu hört och allt jag läser. Jag ska diskutera med mina arbetskamrater.
Förhållningssätt, kunskapssyn, barnsyn. Engagemang och lyssnande. Vad lyssnar du efter? Några ord/begrepp och en enkel fråga; som kanske inte är så enkel. Nämnda av de olika föreläsarna. Lite av det som jag fastande för. Med betoning på lite. För det är så mycket, och det faller på plats och hakar i vartannat. Det finns en röd tråd i allt vi läser och allt vi lär oss. Jag vet inte vem som uttrycker den klarast. Men att " All undervisnings mål är kärlek", att kärleken är en sammanbindande kraft, solidaritet, det kollektiva, inkludering, kärleken till din nästa. Kan det vara den röda tråden, den gemensamma nämnaren? Eller åtminstone en bit av den?
