Kreativ miljö.

Vi har haft föreläsning av Mia och vi har varit i Gerrebacka på förskolan Nova.
"Vad upplever barnen? Vad upplever pedagogerna? ..rum där barnen får mötas i gemensam nyfikenhet." Det var några meningar från Mia, som följde med mig på studiebesöket. Svar på dessa frågor fick jag främst i de dokumentationer som satt på väggarna i alla rum. Stora, tydliga och snygga dokumentationer. Där barnens tankar och funderingar och utforskande blir tydliga. Där finns enkel förklarande text till det som pågår på bilderna. och där finns i särskilda textrutor hänvisningar till läroplan och till teorier. Jag fick intryck av en varm och öppen atmosfär med nyfikna barn och pedagoger. Det var tydligt att barns skapande är en viktig del av verksamheten. Det fanns små miniateljéer på alla avdelningar. Naturmaterial och spillmaterial används mycket.

På en avdelning arbetar man med tema "Drakar, finns de?" och i en hörna finns en "utställning" med det barnen skapat kring det temat.

Spåren av barnens verksamhet såg jag alltså främst i dokumentationerna, men både här och där fanns det skapelser framme i miniateljéerna.
Jag tänker mycket på hur olika miljöer kan kan utformas. Vi har varit runt på flera förskolor under utbildningens gång. Estetiskt tilltalande. Eller praktiskt inredda "arbetslokaler". Det finns många sätt att göra. Det viktigaste är att barn och pedagoger kan mötas i ett kreativt och lustfyllt forskande och att många tankar får plats och kan mötas. Glada, nyfikna, aktiva barn och aktivt lyssnande, glada nyfikna pedagoger.  Det är de nödvändiga ingredienserna för en kreativ miljö.
Bilderna tog jag på studiebesöket.

...och prova igen.

Runt lerbordet sitter denna gång två av barnen från förra gången, 1 och 2 och ett barn som varit med vid leran några gånger, 3, och som brukar vara aktiv i sitt klottrande med materialet.Samt ett barn som varit med flera gånger och som inte tycker om att bli kladdig, 4. Pinnar som vi hittat ute samt barkbitar i olika storlek, var det som bjöds på förutom leran. Pinnar är alltid populära, alla barnen tar de pinnar de når och stoppar dem i sin lerklump.
4 stoppar även sina barkbitar i leran; sen är han klar! Under resten av tiden nöjer han sig med att titta på sina kompisar.
3 jobbar med båda händerna, tar loss lera o sätter tillbaka bitarna igen. Drar  med fingrarna ut lera på bordet. Rullar småbitar till "maskar"( hon benämner dem inte som maskar och det gör inte jag heller). Hon gör hål i leran med pinnen och bryter barken i små bitar, som hon trycker in i leran. 3 är aktiv hela stunden och koncentrerad på det hon gör.
1, som första gången använde barkbitarna som verktyg och undvek att röra leran, använder idag mest pinnen. Hon stoppar in den djupt i lerklumpen och drar ut den, tittar på leran som fastnat på den och försöker skrapa bort leran mot bordet. Flera gånger gör hon om detta. Flera gånger slår hon kompisen bredvid lätt på  huvudet med lerpinnen. Inte hårt, kompisen,2, ser mest förvånad ut.
2 använde fingrarna och barkbitar för att bearbeta leran första gången. Idag använder hon både fingrar och bark och pinne. Gör många hål med pinnen, Får loss små  lerbitar med hjälp av barken. Trycker ut de små lerbitarna med handen. Bortsett från när hon får grannens lerpinne i håret är 2 koncentrerad på sitt görande tills 1 och 4 vill gå ifrån. Det smittar och strax är aktiviteten avslutad. 10 minuter tog det.
Barnen är mellan 1 1/2 och 2 år.
Vi ska erbjuda barnen andra typer av lera också. Det finns sorter som inte är så kladdiga. Det är säkert fler barn som blir nyfikna på att känna på lera, om de ser att man inte blir kladdig av den.